BABBENS SMYCKERI

TRÄFF PÅ NYA STRINDBERG

med Johanna - min f.d. adept som bor i Salzburg.

Det känns ännu lite sterilt när man stiger in i caféet, men övre våningen är sig lik.

T.o.m samma borddukar  : )  Dessutom är menun densamma. Det sku nog ha blivit stort halå om den hade ändrats.

Johannas Seranopasta.

Mina operaströmingar.

Vi ville med Johanna natutvis föreviga vårt första Strindberg-besök.  Dessutom var det från Johannas sida en födismiddag åt mig. Men alltid jobbigt att fota sig själv.

Vår snälla servitör såg vårt dilemma...

och tog en bild av oss.

Också baren med biblioteket finns kvar - riktigt rätt stämning.

Men ingenting kan ju vara perfekt. Jag har aldrig sett så korkat lås som på övre våningens tupp. Handtaget är en stor blank boll som man inte får något grepp om. Och låset är väldigt hårt fast. Det här har dom konstaterat, men ingalunda bytt ut låsen utan skrivit en lapp med en varning att "Vrid allt vad ni orkar. Dörren är svår att få opp" - natutvis bara på finska och engelska.

Det var en trevlig kväll och jag har en träff till på Strindberg på torsdan. Antagligen  caféet.

Aamuvuoro i morgon - nu godnatt!