ETT DRAMA ELLER EN SOLSKENSHISTORIA.
När vi kom ut till stugan på fredag morgon lyckades vi inte öppna dörren. Nyckeln rörde sig inte i låset. Jag tyckte att det inte var något problem. Jag har burit bastudörrsnyckeln (via bastun kommer man in huset) i min meikkipussi typ 10 år. Men det visa sig att den nyckeln aldrig har sett bastudörren. Själva stugans lås är jätte gammalt och rostigt så T prova med CRC, men det hjälpte inte.
En liten panik börja smyga sig på oss. Vi kolla fönstren, men inget hade "av misstag " blivit öppet. Vi hade ren börjat diskutera vilket fönster vi sku slå in när jag plötsligt kom att tänka på ett litet vitt skåp. Min pappa hade diverse småsaker i det ooch när vi möblera om förde jag det upp på vinden utan att dessvärre kolla vad där var. Tänk om den rätta bastunyckeln finns där! T tyckte att det var värt att kolla så jag klättra in genom vindsluckan och i det lilla skåpets lilla låda fanns två nycklar fästade i varandra. "Här e nu sånhäna", sa jag och kasta ner dem till Tättä. Det var nycklarna till bastudörren!!! Vi slapp in. Vi fick upp stugdörren inifrån, men utifrån går det fortfarande inte att öppna låset.
Men hur i all världen kom jag på det där vita skåpet? Vi uppfattade det på det sättet att min pappa på ett moln såg att oj nej, nu slår dom just sönder ett fönster och så skicka han fort bilden av skåpet till mitt huvud : D
Kusin Gunilla som inte tror på "kolmannen asteen yhteys" antog att jag kände min pappa och visste var han hade sina "små saker". Kanske...
Grannen Ansi berätta att samma sak hände henne. Deras lås är i samma ålder som vårt. Hon förde det till en låssmed som sa att en "skiva" hade slitits så mycket att nyckeln inte mera tog i den. Bilden av låset tog jag inte åt er, utan för att vi skall kolla om man ännu får så här små enkla lås fortfarande. Inkommande lördag far vi till Fiskars. På vägen finns Byggnadsapoteket. Det är en möjlighet.
ALLT VAR FRID OCH FRÖJD
och när Caro, Sande och Aron kom på kvällen var maten färdig och vi kunde sen ännu sitta en stund på terassen.
GRILL-LUNCH PÅ LÖRDAGEN
Efter morgonkaffe ville Caro tillbaks och dra sig. Hon tog sitt barn med sig och gick till min box. På Bredvarpet har vi varsin sovbox med Tättä.
Grillisen började kl 14.
Det var riktigt roligt trots regnet. Ibland t.o.m öste det.
En grill-lunch med korv och biff och eld och jag fota bara det enorma grönsaksfatet...
Elias lekte med sin bebi - d.v.s Aron.
Jag ringde till min ganne Nista och fråga om han har "korvbilder", men han sa att nä, men två andra helt bra. Det här var den ena, men vad i himlens namn månne jag tänker? Eller lyssnar jag?
Och här den andra. Mofa med en trött och våt Aron.
KVÄLLSPROGRAMMET
blev ändrat. Jag hade planerat grönsaksdipp, ost och vin på terassen, men det var en ganska hård sydväst så när Aron somnat blev det Alfapet i stället.
Santeri vann!
VÅRA KÄRA FOR HEM PÅ SÖNDAN
Lyxigt med tre turer. Dom for kl 15.
Mofa tog med Aron när han gick efter skottkärran.
"MIN" TRÄDGÅRD
såg jag hos herrskapet som bor helt nära Bodö brygga. Dom tog båten till stan så T och jag passa på att kolla deras ställe. Och trädgården är just sån som jag sku villa ha. Liljor och pioner och rododendron och dom där stora bollarna med små blommor och grusvägar och stenar och ett litet växt hus och en sten helt täckt med slingerväxter. Nog tycks man lyckas bara man har gröna fingrar...
OCH NU I KOTTBY.
På väg hem i bilen diskutera vi kvällens mat. Vi brukar komma via Söderkulla s-market. Och vet ni vad det blev - naudán-kött! Förr i världen fanns det en lanthandel på Pörtö. Dom sålde "allt". Natutvis också Naudanliha på burk. Men på Pörtö uttalade man det "naudán" med svenskt u och utdraget a.
Det blir en vecka med två kvällsträffar och två smycken att göra, dessutom ett kundbesök i verkstaden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar