BABBENS SMYCKERI

JAG FÖRSENADE MIG ETT PAR MINUTER

för just när jag sku gå ändra jag ändå outfit. Varför det här Femte linjen-stället nämndes i Radio Helsinki vet jag inte. Det var ett urgammalt loppis som jag sett tidigare. Cafét var väl ok och tydligt att paikalliset satt där, men inte helller det imponerade.

Vi beslöt leka turister och åka en lite längre slinga med treans spåra. Först var den 3B och på Nordenskiöldsgatan blev den 3T - eller var det tvärtom. Tio min stod spårvagnen på sin ändhållplats, men det var trevligt att sitta där och ingen kiiru när vårt besök på loppiset blev så kort.

Men du söta öde! Vi trodde att spårvagnen sku fortsätta längs Mannerheimvägen till Nationalmuséet, men nej, den svängde upp längs Runebergsgatan. Ja, ja.Vi steg då av vid Tölö torg och promenera ner till Hesperiegatan.

 Fint konstverk.

Fina gäss i Tölöviken.

 På väg till musikhuset.

 Musikhusets entré.

 Detta förtjusande konstverk finns ovanför trapporna som leder ner till första våningen.

 Grönt té och croissant i caféet på första våningen.

Utanför musikhuset.

Nu har jag sett allt utom konsertsalen. Om den en vacker dag när jag besöker salen visar sig vara helt gudomlig på alla sätt, då kan jag ge ett bättre betyg åt musikhuset, men det jag såg i dag var en enorm besvikelse. Stort och tomt och kantigt. Trots att det var av glas kändes det mörkt i första våningen. Och jag är fortfarande av den åsiken att under hela tillblivelsen visade dom aldrig offentligheten vad dom riktigt byggde.

KAPELLET AV TRÄ

på buss-stationen ville Gilla ännu se, så vi gick den vägen och där var en Italiensk marknad med allt från ost, oliver, kaffe till kakor och tvålar. 

Vi titta på "kakorna" i olika pastellfärg. Gilla köpte fyra någå små runda saker - jag 100g nån sorts pistagegrej.

Här finns typ bara hälften kvar. Det är inte glass, det är nånting konstigt.

TILL AMOS ANDERSON

ville jag gå,  för redan för länge sen hade jag klippt ut annonsen om två svenskars utställning och sista dagen var idag.

Dessutom råkade det sig inte bättre än att mannen från Stockholm som fört samman dessa två konstnärer och byggt upp utställningen var själv där och berättade om konstverken. Fåglarna på byrån var illa tilltygade änder som satt i en hög av plast och annat skräp.

Jag är inte säker på vad det här föreställer, men där fanns verkligen makabra saker. Allt var gjort i silikon. Också byrån med sjöfåglarna.

 Adjö utställning!

Här begrundar Gilla de konstiga designföremålen jag lovade fota åt er. I det här skedet var vi alltså redan på väg till Strindbergs restaurang. Vår tidtabell från kl 13 till kl 18 höll perfekt. 

På Strindberg blev det deras trad köttbullar med ett glas rödvin. Ändå före det god skumppa (inte torr) eftersom vi samtidigt fira födis.

På väg till bussen stack vi oss ännu in på en grogg vilket resultera i att vi höll på att skratta ihjäl oss i bussen.

Tack Gilla, det var en rolig dag   : D