BABBENS SMYCKERI

MITT ENA ÖGA

kändes konstigt på morgonen. När jag titta mig i spegeln var ögonlocket svullet, ögat rött och i fransarna hängde hemska saker. Och det blev inte bättre. Jag putsa ögat men snart var där otäckheter igen. Jag sku till Kronohagen och släppa in städerskan. På Elisabetsgatan finns ett apotek, men farmaceuten sa att enbart salva med antibiotika hjälper och sånt recept får man av läkare. Just, just.

NORDEA-kuvert

var sånt som mina föräldrar använde och är antagligen nu helt fiffigt för min gumor. Det ansågs att alltid nån av dom som besöker henne kan sätta kuvertet med betald räkning i bankens postlåda. Att bara jag ser till att det finns en bunt bankkuvert hos gumor. Så min följande uppgift var att gå till Nordea vid Senatstorget. Jag måste riktigt fråga i Infon att hur använder man dom här kuverten. Men vet månne skötarna att dom skall ända till Senatstorget från Kronohagsgatan?

ARON HADE GLÖMT

sina DVD:n hos oss. Jag sku föra dem till Caros jobb på Alexandersgatan, men hon var upptagen och bad mig hänga på stan en timme. Jag passa på att gå till Stockmann och kolla Boss Orange klockor.

Det kan hända att jag sku villa ha en dylik.

Visserligen diskutera vi klockor i går och Inka berätta att när hennes Hillfiger-klocka strejka med jämna mellanrum, sa man till henne att köp en klocka av ett klockmärke - inte ett klädmärke. Så det så!

Dessutom kolla jag "grå kappa med huppa". Alltså i princip en duffel, men inte en vinterkappa utan en höstsak. I två år har jag haft en fiskbensmönstrad som egentligen går bara till midjan så jag måste alltid ha en konstgjord kjol. Det orkar jag inte mera med. Jag skall sälja jackan på loppis den 3.12.

Snart räffa jag då Caro som tyckte att mitt öga såg så hemskt ut att jag gick sen raka vägen till Helsingin Lääkäriasema. Jag sa att jag har ingen tid, men mitt öga ser ut såhär att säkert tar nån emot mig. Och bra gick det. Jag var där kl 15 och 15.20 tog en gubbdoktor emot mig och hastigt och lustigt fick jag salva med antibiotika. 

TIKETTI

följande. Det är sååå old school att gå till ett kontor efter biljetter. UB40 kommer till Helsingfors i Januari. Det var ett ganska roligt brittiskt reggaeband på 80-talet. Jag var på lande när jag beställde biljetterna och flickan fråga om hon skall sätta allt per sähköposti. "Juu, ei ei, voin mä tulla hakemaankin". Samma var det med vår Tallinresa när tanten ringde att nu är pappren klara att skall hon sätta allt per sähköposti. "Juu, ei ei, voin mä tulla hakemaankin". Underligt gammalmodigt att man lisom vill gå för att avhämta...

Nu var jag jätte, jätte trött. Gick ändå över gatan i Kampens köpcentrum för att kolla jackor. Hos Vila en för kort, hos Benetton en för lång och hos JC en för svart.

Benettons version som var för lång.

Hem med metro via den där stora K-Supermarketen i Kampen.

SAMARIN-FÖRPACKNINGEN

måste dom ju också förstöra. Vad var det nu då för fel på den gamla?

Och nu då riktigt blank yta och med upphöjd skrift. Huh huh!

DAGEN BLEV MASSOR LÄNGRE

än jag trott. Inte i världen orka jag sen mera efter fem till verkstaden. I morgon är hela dagen "ledig" - förutom ett samtal till Folkhälsan och så borde jag väl bekanta mig med den där printade pappershögen...

Nå, få se vad jag hittar på. Ursäkta nu att jag är så här trött och tråkig  : (