måndag 20 maj 2013

TIDIG VÄCKNING
och god frukost. Monsieur hade nånsorts datorjobb så det tog lite tid innan det blev min tur. 

Min vän Gunnel ringde lite för tio på lördag morgonen och sa att Erkki Pirtola som är hennes vän och en konstnär jag nån gång jobbat med, blir intervjuad i radion på Ylen Ykkönen för han fyller 63. Jag satt då och läste Husis så jag beslöt i stället lyssna på programmet i dag på Arenan. Jag har fina hörlurar. Programmet tog en timme. Helt intressant.


EFTER ETT
gick vi till verkstaden med Monsieur. Han skulle föra spisen till Kalkstrandsvägens firma - vad den nu heter. Det var Tom Malmbergs förslag. Dessutom en arbetsyta från Ikea.

Jag blev i verkstaden och fortsatte med mina Pörtö-smycken. Caro ringde och fråga om hon kan komma med Aron dit typ halv fem att hon orkar inte gå fram och tillbaka och att Sande har ett möte, men kommer efter dem sen. Det var bara roligt tyckte jag. Också Monsieur dök upp. Jag hade beslutat be om råd av Aron till ett Pörtö-smycke och dessutom visa hur nysilver får fina färger när man glödgar. Ändå ville han hellre fäkta med mina filar och rulla ut ringreglar på golvet. Och så spela han ishockkey med en liten svart sten, en pensel och ett nät jag brukar glödga på. Men det gick som det gick - jag glömde fota  : (


SILVERHÄNGET
med text hade ju bivit lite råddigt så nu gjorde jag det ännu råddigare.

Lite mässing och nysilver och ett konstigt nät lödde jag dit. Högst upp kommer ännu ett större hål fodrat med mässing. Dessutom skall nitarna ännu filas och poleras.

Här baksidan. Det var den som jag glödga och visa åt Aron vad som liksom hände.


Jag hade lött ett Pörtö på ett nysilverhänge. 
Det skall natutvis putsas och lagas fint imorgon.

Aron tyckte det var intressant och bar omkring på det. Sen när dom  sku gå ville mamma att Aron sku städa. Dom for och länge sökte jag nysilverhänget som jag slutligen hitta i en låda dit Aron snällt hade satt det.

HALV SJU
var jag hemma. Monsieur lura tupp. Det blev sill, nakkir och isvatten. Fastna framför Bettina för där var en intresant man som hette Saku Tuominen.

OCH NU DÅ?
Sängdags med Knausgård och en fin solnedgångsbild.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar