Heikki Harma

eller Hector lyssna jag på när jag åt. Jag hade igen min trad mat.

Tonfisk, gröna bönor och grynost och natutvis Mateus rose´. 

Det var så att Monsieur var på en middag för sin kusin som dött av leukemi. Där var ett litet sällskap. Jag hade aldrig träffat henne så jag gick inte med.

Det här fodralet innehåller två skivor. Jag köpte den en gång när jag skulle ha Hectors ett stycke till en Bio Luvil film. Den hette Länsituuli, men ingen var intresserad.

Massor med bra stycken. Säkert en timme per skiva.

Kuukausiliite innehöll en lång artikel om Hector. Här har han ett intressant smycke runt sin hals. En missfärgad ked med antagligen ett silverhänge. Borde jag göra åt honom ett nytt? Också han bor i Kottby i ett rött trähus.

 Det här är på sextitalet.

Han har gett ut 19 vinyler och cd:n. Och nu kommer då den sista - eller vad då sista - som heter Hauras. Han kom till Hauras-skivans lyssningstillfälle. Samtidigt berätta han att Yleisradio skall avsluta hans radioprogram.

Vi for på dagen till MustaPekka för vi skulle ha mat för tre dagar på lande - tisdag kommer vi hem.
Så det blir ingen Skärgårdsskepparkurs den här måndagen.

Vi kommer alltså att stänga. Vi skall dra upp roddbåten, stänga vattnet, bära bänkar och lyfta landgången upp på stora bryggan. Hem på tisdagen och på onsdagen  far vi efter Miiu.