BABBENS SMYCKERI

KALKSTRAND

 fredag morgon kl 08.45

...och där vimla av strömming.

Det blev en fin dag som börja med gott kaffe och tupplur. Ändå, fastän det längs med dagen blev t.om +18° kändes det kyligt. Nånsorts nordlig vind. Jag var egentligen frusen hela veckoslutet. 

GLÄDJEN ATT PLOCKA TRATTISAR

har fått sordin tack vare allt prat om spindelskivlingen. Efter min tupplur gick vi och kolla och där fanns såna mängder. Plötsligt såg jag två små vita svampar me toppig hatt och lite längre bort likadana. Huj, spindelskivlingar tänkte jag, och rörde ingen trattis i deras närhet. Tättä tyckte också att dom såg lömska ut. Trattisarna plocka jag sen en och en med kniv och var noggrann. 

Hemma sen kolla jag  min mammas svampböcker - dom små vita svamparna har aldrig ens sett en spindelskivling. Den såg nog så konstig ut. Det jag inte förstår är att hur man nu först på senare år har börjat tala om spindelskivlingen. Nog plocka man ju glatt trattisar på 60- och 70-talet utan att behöva vara rädd.

VI HADE ETT RÖDVIN

som ansågs passa till vilt. Därför blev det renskav på fredagen. PIRKKA har en jätte bra och snabb version. Djupfrysta prydliga skivor som snyggt smälter från varandra i pannan. Inga konstiga vita saker som  i dom Lappländska versionerna. När skivorna lossat sätter man till en klick smör och steker köttet en stund och då går det också i bitar så det ser "rätt" ut. På asken stod det bara att man kryddar med salt och peppar och sätter till lite vatten. Jag brukar sätta köttbuljong (och lagerblad och kryddpeppar). Det enda rätta till renskav är ju potismos, men den här gången blev det ris. 

Men nog rårörda lingon  : )

Det var kväll, kring åtta snåret,

...så här fint och ännu +18°

FÖLJANDE MORGON

i stranden.  Morgonrock och kaffekopp. Jag satt i solen och glada sländor flög av och an och satte sig på mig. Tättä kom också och satte sig i stolen bredvid. Han har alltid kikare med sig. Fågeldåre. Plötsligt sa han "titta!" Ovanför Anteholmen flög en havsörn. Sväva långsamt av och an. Hurja snygg!  Men mindre fåglar vill ju inte ha nån rovfågel i närheten. Först flög två korpar efter den. Sen några till. Slutligen var där tolv korpar som jaga iväg örnen. Tättä sa att dom till och med kakkar på rovfågeln för att den ska sticka. Det lät ju roligt!

 

HÖSTMÖRKER

i skärgården är alldeles förskräckligt mörkt. På fastlandet kan ändå nån liten väg vara upplyst eller nån namnskylt vara belyst, men på en ö är det helt otroligt mörkt. Man kan inte förstå det om man ine har upplevt det själv. Senaste höst när vi kom ut med turbåten och det hade blivit vintertid tappa vi bort oss på väg genom  skogen och jag föll och det var eländigt. Därför beslöt vi markera stigen genom skogen. Ner till en större väg är det ändå ungefär 200 m - i kolmörker. Tanken var den att när ficklampan träffat en reflex och man går vidare skall man redan se förljande.

Här ser man t.o.m tre!

TRATTISAR

behöver ju inte rensas. Har man plockat dem med kniv är det ju bara att sen skära dem i bitar direkt i pannan. Laxen sku nämligen få trattissås. Det var fortfarande fint i stranden och efter vårt reflexumbärande var vi i behov av ett mellanmål.

Knäckebröd och rödvin : )

TVÅ FÖNSTER

är ännu oreparerade. Tättäs kurs börjar inkommande torsdag. Att ta ner fönstret var vårt söndagsjobb. Och det var jobbigt! Fönstret är tungt och otympligt och får ju helst inte gå sönder.

Resten av säsongen har vi en vacker fanerskiva framför fönstret. 

SLUTLIGEN 1

Utsikten från vår tupp. Det är hav med horisont som syns bakom furorna.

SLUTLIGEN 2

Jag fick ordning på "klädrummet". Calles och Inkas Lundia blev pefekt för lakan och handdukar.

Aron är hos oss i morgon. Få se om också armbandskunden kommer...