söndag 21 juli 2013

Äntligen hemma

Hade jag vetat att det inte var frågan om blodpropp skulle jag inte ha uppsökt ett sjukhus. Nu räknade jag ju med att jag sku bli intagen och få en lång behandling för att tunna ut blodet. Men så gick det då inte. Jag var redan ganska lättad efter mitt besök hos läkaren som var trevlig och typ trösta mig. Ändå ville han ta blodproven som sedan visa sig vara ok. Ingen risk för koagulering. Antagligen har nånting hänt med mitt knä. Typ att nån kysta spruckit eller något ledband gått av. Hur som helst fick jag ett recept för nånsorts tulehduskipulääke. 

Men om jag vetat att det inte var blodpropp, att det bara var nånting liksom ont, hade jag ju kunnat gå till Aava till en viss tid och där hade dom kunnat ta blodproven. Allt på en timme. Nu tog det fem timmar. Men som sagt, jag trodde jag sku på sjukhus. 

Så här glad var jag i spårvagnen   : )

2 kommentarer:

  1. Nåmen puh så bra. Nåjaa, inte e de nu väl sååå bra, när man i alla fall har ont. Hoppas ontigheten går om fort. :/
    Öglan

    SvaraRadera
  2. Int kanske så ont. Nog hjälper väl värktabletterna lite. Ändå ser knä lika svullet ut, men att det inte var blodpropp är ju bra : )

    SvaraRadera