BABBENS SMYCKERI

KLOCKAN 14.00

hade jag min tid hos podolog Hakala. Nog visste jag ju att jag skulle få vänta. Nå, int gjorde det någå, jag hade tid. När han småningom ropa "Gerd" tog jag kassen med mina tre par skor och gick till mottagningsrummet. Han var jätte nöjd med resultatet. Mycket hade hänt med både fotvalv ocg längre fram unde foten. Han tala om lymfa och njurar och konstatera att nya inlägg måst göras, annars är det ingen vits. Han sa att om tre år komme jag inte att ha problem mera. Det lät ju bra!

Skorna blev där så kassen var tom och jag promenerade på baksidan av musikhuset till Sokos och gjorde mina matuppköp där. 

ARON VAR HOS  OSS

på kvällen. Caro och Sande ville gå på bio så vi tyckte att Aron bra kunde komma. Mofa var först ute med honom och sjutiden blev det mat - knackis och potis för andra andra gången den här veckan. Det tog en tid innan Aron märkte att Miiu var hos oss. Det som är lustigt är att burmakattor lär ska älska barn. Det gör inte Miiu. Den ser int så hemst snäll ut när den glor på Aron.  

 Först i ett mörkt skåp.

Senare när den kommit fram. Miiu är ändå liksom nyfiken.

Aron bryr sig inte. Där var fint sken i köket och jag bad honom sitta ner på bordet. Han är inte sur.

Han poserar.

Eftersom Biet Maja är momifilmer hade vi dem på i bakgrunden medan vi lekte med annat. Halvtiotiden duscha Aron och fick pyamas på sig och kakao. Jag hade berättat åt honom att han INTE behöver sova hos oss att mamma och pappa kommer efter honom. Och 22.30 öppnades dörren och där var dom och Aron blev glad och så for dom iväg.

BREDVARPET

bebos fotfarande av C och I. Dom hade tänkt komma hem på lördagen men när det nu lovas så fint väder blir dom kanske till söndan.

ÄNNU OM HAGNÄSHALL

alltså övre våningen. En stor orsak till att det inte är riktigt hyvä är att Marimekko brett ut sig i en hel korridor. Det passar definitivt inte in i stämningen.