DOM KOM TILLBAKA

mina gula svampar.

För något år sen fanns dom i denhär krukan. Kom och gick. 

Jag googla och konstatera att andra också hade dem och läste råd hur jag skulle bli av med dem. Jag bytte mull och konkret skura växtens rötter. Efter knappt ett år dök dom glatt upp igen. Jag tog bort dom med fryspåse på handen, mullen  minska i krukan och slutligen tänkte jag lyfta ut eländet på balkongen och låta allt dö där.

Men så kom jag ihåg att min gumor har sagt att man inte får ta livet av en blomma och dom gula svamparna skulle väl till slut täcka hela Kottby och jag sku hamna i fängelse. Nu gjorde jag så att jag satt mull och rötter i en plastkasse i sekajäte, plantera en annan blomma i krukan och satte den avskurna "svampblomman" i vatten för att få nya rötter.

Få se vad som händer. Det kan ju vara att sporerna finns i krukan fast jag skura den.

Nu Googla jag "gula svampar" på nytt till en svensk adress. 

Där var man massor positivare och tyckte att dom är nyttiga och helt humor.

TOLSTOI

ännu en gång. När jag senast hade en bild på Tolstoi-smycket var ytan inte ännu hamrad. 

Nu ser smycket ut så här och remmen knöt jag så att smycket är ett armband.

Apua! Jag har träff kl 18.00. Makeup och outfit fattas.

Adjö. Knappast uppdatering i kväll.

ETT DRAMA ELLER EN SOLSKENSHISTORIA.

När vi kom ut till stugan på fredag morgon lyckades vi inte öppna dörren. Nyckeln rörde sig inte i låset. Jag tyckte att det inte var något problem. Jag har burit bastudörrsnyckeln (via bastun kommer man in  huset) i min meikkipussi typ 10 år. Men det visa sig att den nyckeln aldrig har sett bastudörren. Själva stugans lås är jätte gammalt och rostigt så T prova med CRC, men det hjälpte inte. 

En liten panik börja smyga sig på oss. Vi kolla fönstren, men inget hade "av misstag " blivit öppet. Vi hade ren börjat diskutera vilket fönster vi sku slå in när jag plötsligt kom att tänka på ett litet vitt skåp. Min pappa hade diverse småsaker i det ooch när vi möblera om förde jag det upp på vinden utan att dessvärre kolla vad där var. Tänk om den rätta bastunyckeln finns där! T tyckte att det var värt att kolla så jag klättra in genom vindsluckan och i det lilla skåpets lilla låda fanns två nycklar fästade i varandra. "Här e nu sånhäna", sa jag och kasta ner dem till Tättä. Det var nycklarna till bastudörren!!! Vi slapp in. Vi fick upp stugdörren inifrån, men utifrån går det fortfarande inte att öppna låset.

Men hur i all världen kom jag på det där vita skåpet? Vi uppfattade det på det sättet att min pappa på ett moln såg att oj nej, nu slår dom just sönder ett fönster och så skicka han fort bilden av skåpet till mitt huvud  : D 

Kusin Gunilla som inte tror på "kolmannen asteen yhteys" antog att jag kände min pappa och visste var han hade sina "små saker". Kanske... 

Grannen Ansi berätta att samma sak hände henne. Deras lås är i samma ålder som vårt. Hon förde det till en låssmed som sa att en "skiva" hade slitits så mycket att nyckeln inte mera tog i den. Bilden av låset tog jag inte åt er, utan för att vi skall kolla om man ännu får så här små enkla lås fortfarande. Inkommande lördag far vi till Fiskars. På vägen finns Byggnadsapoteket. Det är en möjlighet.

ALLT VAR FRID OCH FRÖJD

och när Caro, Sande och Aron kom på kvällen var maten färdig och vi kunde sen ännu sitta en stund på terassen.

GRILL-LUNCH PÅ LÖRDAGEN

Efter morgonkaffe ville Caro tillbaks och dra sig. Hon tog sitt barn med sig och gick till min box. På Bredvarpet har vi varsin sovbox med Tättä.

Här tittar dom på Mullvaden, en ritad film på en liten dvd-spelare.

Grillisen började kl 14.

Det var riktigt roligt trots regnet. Ibland t.o.m öste det.

En grill-lunch med korv och biff och eld och jag fota bara det enorma grönsaksfatet...

Elias lekte med sin bebi - d.v.s Aron.

Jag ringde till min ganne Nista och fråga om han har "korvbilder", men han sa att nä, men två andra helt bra. Det här var den ena, men vad i himlens namn månne jag tänker? Eller lyssnar jag?

Och här den andra. Mofa med en trött och våt Aron.

KVÄLLSPROGRAMMET

blev ändrat. Jag hade planerat grönsaksdipp, ost och vin på terassen, men det var en ganska hård sydväst så när Aron somnat blev det Alfapet i stället.

Santeri vann!

VÅRA KÄRA FOR HEM PÅ SÖNDAN

Lyxigt med tre turer. Dom for kl 15.

Mofa tog med Aron när han gick efter skottkärran.

Hej då! Kom snart igen  : )

"MIN" TRÄDGÅRD

såg jag hos herrskapet som bor helt nära Bodö brygga. Dom tog båten till stan så T och jag passa på att kolla deras ställe. Och trädgården är just sån som jag sku villa ha. Liljor och pioner och rododendron och dom där stora bollarna med små blommor och grusvägar och stenar och ett litet växt hus och en sten helt täckt med slingerväxter. Nog tycks man lyckas bara man har gröna fingrar...

OCH NU I KOTTBY.

På väg hem i bilen diskutera vi kvällens mat. Vi brukar komma via Söderkulla s-market. Och vet ni vad det blev - naudán-kött!  Förr i världen fanns det en lanthandel på Pörtö. Dom sålde "allt". Natutvis också Naudanliha på burk. Men på Pörtö uttalade man det "naudán" med svenskt u och utdraget a.

Det blir en vecka med två kvällsträffar och två smycken att göra, dessutom ett kundbesök i verkstaden.

VÅR NEDRE BALKONG

klockan 07.40. Ser ut att bli en vacker dag. Dom här två växterna är basilikor, fast man kanske inte sku tro. Nylunds skulle hämta dem som tuliaisir åt min bror och mig, men glömde dem hemma  : )  Jag för ut dem i morgon. Hela veckan har dom varit i skuggan under bordet. Jag tar bara fram dem för att vattna.

Och 8.30 var det smyckeleverans. Caféet i Hagnäs hall. Där träffas vi oftast med Hilkka. Hon är en verkligt stor kund. Jag har gjort 18 smycken åt henne.  Och jag får så fin feedback. Hilkka berättar alltid hur hennes släkt och vänner bär smyckena och tycker om dem. Tolstoi-smycket tyckte hon var sjukt fint  : )

IDAG I VERKSTADEN

lyste solen lustigt genom Ansis gardiner när jag öppna dörren. Ansi är min granne på Bodö. Jag hade alltid gillat gardinerna som hängde framför alkoven hos dem, alltså på lande.  Artek, femtital. Det visste Ansi så en vacker dag när dom "städa" fick jag gardinerna  : )

Trots kaffe med Hilkka blev det också kaffe och gurksmörgås i verkstaden. Och musiken blev The Wall - båda cd:na. Har int lyssnat på länge. Tänk att dom orkar vara så bra.

TVÅ PÖRTÖ-RINGAR

blev det. Jag fick en kommentar - eller ett önskemål - att silverringen kunde ha nitar fast den också är lödd. 

Här glöder den ena ringen. Men vad har jag riktigt skarpat på?

Jag gjorde en blank och en matt.

I morgonbitti blir det Pörtö Line ut till ön. Återkommer på måndan  : )

IDAG I VERKSTADEN

var jag först kl 13. Läste länge Husis, drack kaffe, vattna blommor... Efter gårdagens 12 timmar tyckte jag det inte var så bråttom.

Men i verkstaden var det inte roligt. Jag brukar indikera åska och så kändes det nu  fast jag natutvis förstod att det inte blir åska. Jag var hängig, sömnig och orka inte lyssna på musik. Jag kolla ännu Tolstoi-smycket och Monsieur Contrôleur de Qualitet tyckte i går att jag dessutom skulle fila ner baksidans nitar så dom inte sku kännas.

 Och okej, jag gjorde det till ett armband. Men var är det fotat? Jo, uppe på vårt tak.

Själv hade vissa finsilverfläckar på den andra kundens namn/datumplakett börjat störa mig. Monsiuer var på väg till Kottby bibliotek som efter lång remppa öppnade i går. Jag bad honom komma som Contrôleur och han tyckte att kvalitet skall vara kvalitet. Ja, ja... 

Jag gjorde sen ännu en rätt så tråkig Pörtö-ring.

Efter  biblioteksbesöket berätta han att biblioteket var enbart effektivt i stället för att ha kvar sin charm. Nå, huvudsaken att Kottby fick behålla sitt bibliotek.

DEN TRÅKIGA DAGEN

sluta med tråkig mat - frittata på veckoslutets rester. Det dumma var att jag hade kokat ägg till frukost fast jag visste om frittatan. Tättä sa att kan det int vara mindre "frit" och mera "tata". Nå vi for ju sen till Musta Pekka, köpte det ena och det andra och 6 ägg. Tättä sa: använd fem, men jag tänkte att då blir ju ett utan kaveri i kylskåpet, så jag vispa ihop dem alla  : ) 

Men int var det nu så tråkigt. Äter man på takterassen får man vin!

Smyckeleverans i morgonbitti 8.30. Godnatt!

EN SÅN DAG!

Jag var kl 09 i verkstaden. När jag såg "ramen" för Tolstoi-smycket tyckte jag inte den var bra. Eftersom jag inte fick silverplåt senaste vecka, hade jag nu bara en liten bit 1,5 mm plåt. Och eftersom jag inte fick sågblad senaste vecka börja jag såga tjock silverplåt med supertunna sågblad. Dom gick av ett efter ett. Till slut hade jag två kvar och visste att dom också kommer att gå av.

Jag ringde till Sar-trading där gubben sa att han är på plats först efter ett. Jag sa att då far jag till Rasmussen. "No voinhan minä piipahtaa", tyckte då Sar-trading. Samtidigt fick jag ju mitt flux också. I går hade jag beställt silverplåt och titan från Sargenta, men beslöt nu ändå för säkerhets skull köpa ett par plåtbitar från Rasmussen. Jag hade farit 11.30 och var tillbaks 14.00 med 1 l körsbär.

Toppen att såga tjock plåt med grovt sågblad! Visserligen sedan knepigt att passa ihop bitarna, planera i vilken ordning glödga och hamra och nita. Och att planera upphängningen. Jag undrar hur killen tänker anända det : (  Voj, voj! Jag borde väl ha skaffat läderremmar och kedjestumpar och lås och det ena med det andra, men jag sätter nu med lite svarta  snören så får det duga.

Det här är inte en blankpolerad plakett där texten skall vara typ perfekt. Det här är liksom mera rock.

Medan jag jobba med Tolstoi var I won-hänget i polertrumlarn.

Det drog faktiskt ut på tiden så massor att jag inte var hemma förrän 21. Med andra ord 12 timmar jobb idag.

I morgon skall jag ännu lite kolla Tolstois ytor  (inte polera utan hamra) och kanske göra en ring.

Adjö.

IDAG I VERKSTADEN

gjorde jag en proto för det originella smycket. Det är beställt åt en människa som gillar ryskt. Det blir nånting med ett Tolstoi-citat. Tolstoi med i för det är åt en finskspråkig. Och tur att jag gjorde proton för smycket måst bli några milli större annars ryms inte texten.

Jag sågade också originalets silverram men jag fattar inte riktigt logiken hur få sneda hörn att "sitta". Kan nån lära mig. Eller är det bara det att man ska vara så jättejätte noggrann när det är så små detaljer. Kanske.

TRÄVILLORNA I VÄSTRA BÖLE

1981 när vi flyttade till Kottby från Brunakärr körde vi genom Västra Böle. Det hette Fredriksberg på den tiden och var ett idylliskt samhälle med enbart trähus, sandvägar och kullerstensgator. Nu finns där en enorm polisstation, väldiga radio/tv-anläggningar och moderna bostadshus. Mitt i härligheten finns ett litet berg med två bevarade trävillor. Tättä hade i något media sett att ena huset var till salu och att ett helt bostadsrum var ombyggt till badrum. Det ville vi se!  Det var visning idag kl 16.30 - 17.30.

Huset är skyddat, d.v.s vid reparationer skall den gamla stilen bevaras. I nedre våningen hall, två rum och kök. I övre våningen två rum och badrum. I alla rum finns kakelugnar som lär ska kunna sättas i användbart skick. Där är nu vanliga el-batterier.

 Salen i övre våningen. Alla fönster var så här höga och gick nästan ner till golvet.

Badrummet. Blommorna är äkta. Halva rummet var ändå hemvårdsrum som nu int var så humor.

Huset har en tredje våning - en helt öppen vind i alldeles förfärligt skick. Här utsikten.

                                                         En intressant detalj...

En konstig dörr bredvid ingången. Den ledde ingenstans.

 I och för sig var gården helt fin,

men man ser ju moderna höghus vart man än tittar.

Det var en tid Trä-Kottby var nära att gå samma öde till mötes som Fredriksberg. Till all lycka tog man sitt förnuft till fånga. Och huset var verkligen i ett hurja skick. Vi skall inte köpa det!

GLASS I EDESVIKEN

är en sommartradition. Det händer alltid att nånting för oss dit, så också i dag. Det är Helsingin Jäätelötehdas/MAGI med sina jätte goda glasser. Ändå blir det alltid vanilj.

Vi såg hur någå äldre gubbar mysigt spela tennis på planen och gick dit för att sitta i solen. Bänkarna  av betong med gräs i mellan har säkert funnits där alltid, ända sen tennispalnen kom till 1948. Men så där såg ut! Hemska servietter, franskisaskar, fimpar och annat skit. Huj! Vi kunde int sitta där. Nu finns det ju en ny tennishall. Jag tycker att deras städare också kunde sköta utomhusläktarn.

I tv-nyeterna hörde jag att staden föreslagit konkreta böter om man inte städar efter sig, men hur hinner nån över vaka det? Stösta problemet är alla överfulla roskisar. Dom borde staden tömma i stället.

Tidig väckning i morgon. Skulle gärna få Tolstoi-smycket färdigt.

GODMORGON!

En korrigering till gårdagens inlägg. C och O gick inte i Norsen för att dom VILLE läsa latin. Det var för att dom MÅSTE. Norsen var enda skolan med latinundervisning. Bodde man inte i södra stadsdelarna måste man välja latin. Men det var väl ok. Dom for till Rom...

Här ännu en bild på mina loppisfynd. Också en bok att bli inspirerad av.

Salt- och pepparkaret var alltså från bordet med helt nya saker. Om ni zoomar ser ni att där finns samma setti i guld och vinrött.

Nu kaffe, sen verkstaden. Hej, hej!